Är ordet fritt i Svenska kyrkan?

Det är länge sedan Svenska kyrkan krävde lydnad till evangeliet. I en tid när ärkebiskopen ogärna vill välja mellan Jesus och Mohammed, och när det är riskfritt för en biskop att hävda att religionstillhörighet inte spelar någon roll för frälsningen, är det lätt att inbilla sig att Svenska kyrkan blivit kravlös. Så är inte fallet. Kravet på renlärighet lever ännu, men det bär inte längre teologiska förtecken.

Idag tycks det istället existera ett outtalat krav om att den anställde ska vara obrottsligt lojal mot de åsikter som kommuniceras från kyrkoledningen och Kyrkokansliet. Samtidigt som Svenska kyrkan bedyrar att det är högt i tak och att man välkomnar kritiska och självkritiska frågor, vittnar anställda om hur man upplever sig övervakad och kontrollerad, både i arbetsrollen och i privatlivet.

Låt mig ge några exempel från verkligheten (skärmavbild finns i förekommande fall).

En präst, vi kan kalla den för A, fick för några veckor sedan ett mail till sin arbetsplats. Avsändaren var en mail-adress A inte kände igen. När A öppnade meddelandet visade sig det innehålla en skärmavbild av en kommentar på Facebook A skrivit några dagar tidigare. Avsändaren frågade om det verkligen var A som skrivit kommentaren eller om kontot måhända blivit hackat? Avsändaren motiverade sin fråga med att hon (ty det var en hon) inte ansåg att kommentaren var ”lämplig för en präst i Svenska kyrkan”.

Det tog ungefär tjugo sekunders undersökande journalistik för att hitta avsändaren. Personen bakom mail-kontot visade sig vara anställd vid Kyrkokansliet i Uppsala.

Samma person vid Kyrkokansliet visade sig ha skickat ett antal meddelanden till en annan anställd, som vi kan kalla B. I dessa kritiserades att den anställde på sin Facebookprofil delat olämpliga inlägg, inlägg som benämnts som ”rasistisk dynga”.

Nu kan man fråga sig vad denna ”rasistiska dynga” bestod av? Den bestod bland annat av journalisten Nuri Kinos artiklar i tidningen Dagen, där Kino förespråkat separata flyktingboenden för att skydda kristna asylsökande http://www.dagen.se/nuri-kino-startar-asylboende-f%C3%B6r-kristna-1.684100 . I ett av meddelandena från Kyrkokansliet stod: ”Jag såg att du nyss delade något om åtskilda asylboenden. Det är ännu ett exempel (på olämpliga inlägg). Nu är det upp till dig att avgöra hur långt du vill gå och vad det får kosta.”

Vi tar slutklämmen igen. ”Nu är det upp till dig att avgöra hur långt du vill gå och vad det får kosta.”

Ungefär samtidigt kallades anställde C in till sin kyrkoherde. Av denne fick C veta att kyrkoherden kontaktats av ”högre ort”. Det hade då framförts en oro över att C uttalat sig i media och uttryckt åsikter som ansågs som ”oroande”. På en direkt fråga från kyrkoherden hade personen från ”högre ort” erkänt att C inte gjort sig skyldig till något lagbrott och inte heller yttrat något kränkande, hatiskt eller något som på annat sätt brutit mot reglerna för anställningen inom Svenska kyrkan. Men C hade uttryckt ”olämpliga åsikter” och detta hade fått ”högre ort” att kontakta kyrkoherden i församlingen där C var anställd. C ombads undvika media. ”För sin egen skull.”

Ovanstående händelser väcker ett antal frågor:

Varför är ryggmärgsreaktionen från Svenska kyrkans ledning att tysta ned att kristna asylsökande utsätts för övergrepp?

Vilket är syftet med att Kyrkokansliets personal kontaktar enskilda församlingsanställda med budskap som uppfattas som hotfulla?

Ingår det i arbetsbeskrivningen för någon av Kyrkokansliets personal att övervaka församlingsanställdas aktiviteter på sociala media?

På vems order utförs i så fall denna övervakning, och hur omfattande är den?

Är ärkebiskopen medveten om att detta sker?

Helena Edlund

Helena

Uppdatering 7/4 2016. På förekommen anledning: Texten baseras på ett flertal olika och trovärdiga källor, som självklart inte har eller kommer att lämnas ut.

Har du liknande erfarenheter? Skriv till Kristen Opinion och berätta. Du kan vara anonym. Kontaktuppgifter hittar du HÄR.

Svenska kyrkans kommunikationschef Gunnar Sjöberg kommenterar inlägget i kommentarsfältet.

 

 

Annonser

2 reaktioner på ”Är ordet fritt i Svenska kyrkan?

  1. Hej Helena, av din berättelse förstår jag dina frågor och vill ta dem på största allvar. Jag har ingen aning om vad detta handlar om, men för att kunna ta tag i det – för om det stämmer är det inte bra – önskar jag veta vem personen som skickat mejlet från kansliet är. Annars blir ditt inlägg svårt att både svara på och agera utifrån. Så, om det känns ok för dig och den person du varit i kontakt med, är jag tacksam om du mejlar mig mer information på gunnar.sjoberg@svenskakyrkan.se. Allt gott/ Gunnar Sjöberg, kommunikationschef Kyrkokansliet

Kommentarer inaktiverade.