#mittkors visar på hoppet

Åtta dagar har gått sedan lanseringen av Facebookgruppen Mitt Kors. Responsen har varit enorm. I skrivande stund har gruppen över 3 600 medlemmar.

Den som besöker sidan möts av mer än 800 bilder av kors – i halsband, örhängen, armband, radband, dekaler, flaggor, statyer. Tatuerade kors. Målade kors. Snidade kors. Smidda kors. Snirkliga kors. Bastanta kors. Keltiska kors, vikingakors, afrikanska kors, uppståndelsekors, krucifix, arabiska kors, kors med en davidsstjärna. Små kors som med varsamma händer måste hållas upp mot kameran för att ses, bredvid kors som tronar som meterhöga monument. Kors i guld och ädelstenar som formats av skickliga mästarhänder, bredvid kors som barnafingrar pillrat ihop av plastpärlor och garn.

Alla lika älskade.

Från bilderna blickar människorna. Individer, lika olika som lika. Män och kvinnor, gamla och unga, ur alla tänkbara etniciteter och ekonomiska grupper. Skäggiga mc-knuttar och prydliga damer. Välsminkade unga kvinnor och opolerade knegare. Militärer, konstnärer, räddningspersonal, lärare, sjukpensionärer, akademiker, företagare, kroppsbyggare, arbetslösa. Friska och sjuka. Helt säkert finns bland oss både hetero och homo och bi och trans och queer. Vissa kända namn och de flesta helt anonyma. Där finns biskopar, präster och diakoner, munkar och nunnor. Vissa definierar sig som svenskkyrkliga, andra som lutheraner eller katoliker. Åter andra som ortodoxa, baptister, pingstvänner eller sökare. Vi utgör en brokig skara, men med det gemensamt, att vi vill stå upp för korset och det hopp, den kärlek och den solidaritet som kristen tro förespråkar.

Och alla dessa berättelser! Det vi trodde skulle stanna vid en samling hashtags, blev till evangelium när människor började berätta. Om sina kors – och sin tro. Om kors som varit gåvor vid en konfirmation eller skänkts vid en dödsbädd, som köpts på en resa i ett land långt borta eller gått i arv i generationer. Om kors som påminner om heliga platser och speciella möten. Om kors som naturen under miljarder år format i en sten, eller kors som skymtar i en flyktig molnformation. Om kors som förlorats på flyktens väg och kors som är det enda som finns kvar. Om kors som burits natt och dag i decennier och kors som plockats upp efter decennier i en byrålåda. Om kors som gett kraft genom ångestridna nätter och kors som påminner om sprudlande glädje. Om kors som vittnar om en stark och välgrundad övertygelse om frälsaren Jesus Kristus och kors som bär en flämtande längtan efter det ännu odefinierade.

Tillsammans visar alla som ställt sig bakom #mittkors hur vi kan vara tusentals individer med olika bakgrunder, erfarenheter, språk, traditioner och tolkningar – men ändå förenas genom korset.

Under dagarna som passerat har vi insett vilken gåva alla medlemmar skapat åt varandra. Genom bilderna på våra kors har vi stärkts i att vi är många och genom att dela varandras berättelser har vi fått ta del av andras tankar och tro. Det har varit en tid av uppbyggelse för oss, och genom era berättelser har vi förstått att även många av er har fått glädje och kraft av denna ständigt växande gemenskap.

Så tack till er alla. Tack för era bilder och era berättelser. Tack för att ni delar med er och visar på korsets närvaro i er vardag. Tack för att ni bär korset synligt för att visa på hoppets, kärlekens och nådens tecken som ett tyst motstånd mot mörker och våld.

Berättelser och bilder strömmar in. Välkommen med din!

https://www.facebook.com/groups/1746487298941396/

Johanna Andersson
Annika Borg
Helena Edlund

UPPDATERING: LÖRDAGEN DEN 13 AUGUSTI PASSERADE #MITTKORS (MITT KORS) 5500 MEDLEMMAR! FANTASTISKT!

Annonser