Svenska kyrkan och Muslimska brödraskapet

Paulina Neudings intervju med forskaren och en av experterna på Muslimska brödraskapet (MB) Lorenzo Vidino är – och kommer att förbli – en av årets viktigaste intervjuer. https://www.svd.se/islamister-i-kostym-ar-ocksa-ett-hot/om/ledarintervjun

Lorenzo Vidino beskriver hur MB försöker komma nära europeiska politiska eliter för att få dem att verka för MB:s syften. MB:s arbete för inflytande och legitimitet är målmedvetet och, tyvärr, framgångsrikt. Målet är att förändra våra samhällen i grunden. Deras agenda är samhällsomstörtande. Frågan om våld besvaras olika inom MB:s olika skiktningar som Vidino beskriver, men det är viktigt att påminna sig om att Hamas ses som MB:s palestinska gren och att MB är terrorstämplat i flera länder.

Vidino sammanfattar:

”MB-nätverk har historiskt visat en enorm förmåga att få monopol på den muslimska debatten och att få status som representanter för muslimska minoriteter. Myndigheter ska inte ge dem inflytande – det vill säga upphöja dem till grindvakter för den muslimska gruppen i ett land, ge dem legitimitet eller finansiellt stöd för att driva sin agenda.”

Sverige är ett tydligt exempel på hur just detta skett. Den förra nationella samordnaren mot extremism kunde – aningslöst eller medvetet – i SVT Opinion hylla projekt som utformats och genomdrevs av MB:s krets i Sverige. Om det projektet skrev jag här: http://www.barometern.se/ledare/vilka-ar-islams-foretradare/

Den nyligen utnämnda samordnaren ger samma krets legitimitet och MB har hennes öra. Det skrev jag om här: http://www.expressen.se/debatt/sparka-samordnaren-och-kalla-in-experterna/

Jag har intresserat mig för detta under ganska många år. Muslimska brödraskapets seger i Egypten sades vara starten för frihet och demokrati. Men MB och demokrati är inte kompatibla. Det gjordes många försök att legitimera MB. Jag skrev om ett försök här: http://www.fritanke.se/annika-borg-”de-andras”-langtan/

2011 var vi flera som fick upp ögonen för att Svenska kyrkan är en spelare när det gäller att legitimera MB, öppna dörrar och ge dem utrymme. För mig var det en rubrik i Kyrkans tidning och i ett pressmeddelande som väckte en rad frågor. Rubriken löd: ”Svenska kyrkan har anställt sin första imam”. Om man nu bortser från att Svenska kyrkan givetvis inte ska anställa imamer, så var den oroväckande huvudfrågan för mig varför Svenska kyrkan valde att initiera ett samarbete med representanter för MB i Sverige.

2011 var det inte en enkel diskussion att föra, då kunskapen om MB var låg. Det är den fortfarande. Därför är Paulina Neudings intervju så viktig. Att kyrkorna öppnar dörren för denna rörelse är inte ett svenskt fenomen, utan sker till exempel även i Storbritannien.

2015 motionerade Johanna Andersson och jag till kyrkomötet om att Svenska kyrkan nationellt behöver tillsätta en oberoende utredning om Svenska kyrkans kontakter och relationer med islamister. Det är inte enbart MB utan också andra radikala grupper som Svenska kyrkan – aningslöst eller medvetet – upparbetar kontakter med och på så sätt bidrar till legitimitet. Motionen kan laddas ned här: https://www1.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1301198&ptid=863186

Johanna Andersson återkom med ytterligare en motion i frågan 2016. Båda gångerna har motionerna avslagits. Relationsbyggandet pågår. Svenska kyrkan gör exakt det motsatta i förhållande till hur Vidino säger att MB ska hanteras. Frågan är varför. Självklart finns det ett svar på den frågan och lika självklart är det att det går att få fram det.

Annika Borg

Annika KO

Annonser